Tyst med er

Har inte någon superkoll på särskilt mycket i politiken men läser nu då att a-kassan ska höjas. Och att vissa förfäras över detta för nu är det ännu fler som bara kan gå hemma och ta det lugnt. Alltså seriöst mår illa över att människor yttrar sig så. Såklart finns det lata jäklar som säkert hade kunnat anstränga sig mer, men framför allt finns det människor som helt enkelt hamnat i en situation där a-kassa är enda lösningen. Och det är då ingen glassig tillvaro många har. Och jag tror de allra allra flesta mycket hellre jobbar om en kan. Ush för folk som sitter med en bra inkomst och en trygg tillvaro och pekar med hela handen åt folk som är på botten att bara "skaffa ett jobb". Det handlar om så mycket mer. Fy!

Nu sover barnen, den stora brevid mig och lilleputten i sin säng för en gångs skull. Kan vara skönt att få sova lite ensamt några timmar ibland! För mig alltså.

Idag försökte vi roa Theodor med att bygga en koja. Christopher var sur för Theodor rev mest ner bygget istället för att krypa in i kojan. Jag försökte säga att det här är en ny lek för Theodor och vi måste ju lära honom hur den går till. Tedde flyttade iaf alla kuddar i soffan in i kojan. Han lär sig nog leka i koja tillslut haha. Sötfisen!

Skötväska

Titta på den här snyggingen! Ett litet lyxköp kanske men det var jag värd. Den hänger fint på handtaget och rymmer mycket mer än jag trodde den skulle göra! *nöjd*

Napp, nej tack?

Jisses vad tacksamt det är att ha fått föda barn snabbt. Jag förstår att det liksom innebär att jag hoppar över så många plågsamma moment. Att inte behöva ta sig igenom timmar av värkar, jag har ju inte ens hunnit tänka på smärtan. Epidural eller något har jag inte haft en tanke på att behöva. Och att allt ändå gått så bra två gånger, fantastiskt. Det är ju inte som att jag har kunnat påverka särskilt mycket, jag har mest haft tur. Tack för det slumpen!! (Ok liiiite duktig  har jag ändå varit, lyssnat på personalen och gjort som de har sagt. Det kan ju vara svårt! Hoho!)

Jaja idag har jag kokat alla bebisnappar och så har vi erbjudit Milton att prova detta lilla substitut. Men näe alltså, vi får se. Hittills är han myvket lik sin bror. Han så mest förskräckt ut när nappen kom i munnen haha.. Plutten, du slipper!

Nu sover han på mig och jag är törstig och sugen på choklad. Jobbigt läge..

På väg hem häromdagen. En utslagen Theodor och en missnöjd Milton. Är i alla fall supernöjd med vagnen, den har allt en behöver. Ok eventuellt att korgen under vagnen är dålig att packa i, men men. Hämtade ut ett paket idag som underlättar lite i alla fall, wihoo. Ska visa mitt lilla lyxköp framöver! ;)

Gifta mig och köpa hus

Ah jag vill gifta mig! Och köpa hus! Och renovera huset. Och kunna låta Roxi få vara ute i en trädgård varje dag. Ha gungor till barnen (helst i träd!!) på tomten. Och kratta massa löv och leka i högarna. 

Hur har alla i vår ålder råd att både gifta sig (ja det måste ju inte kosta men många verkar ändå ha bröllop som ändå kostar lite liksom) och köpa hus? Jag förstår inte. Jag förstår att många definitivt har bättre inkomst än oss men ändå. Hus liksom? Jaja en dag, en dag! Vi ska spara och hoppas på vinst på en trisslott eller så som vanligt.!

Idag har vi varit i Tenhult då barnens farfar har fyllt år nyss. Haha vad gammal farfar lät när jag skrev så, han som inte ens är 50 år än. Jaja det var trevligt och även jag fick en födelsedagspresent, en sån cupcake-maker. En spännande sak, den måste vi prova snart!

Och nu är det söndagskväll, enda dagen vi inte har något på tv att se haha. Så Christopher spelar x-box så jag och barnen får hänga i sovrummet. Barna sover och jag har sett ett avsnitt av greys, nya säsongen! Wihooo!

Synd att jag inte tog någon mer käck bild på mig idag,  jag som både fixade håret lite och använde smink. Haha det händer inte ofta these days! Här har vi mig och Milton som sitter i sjalen. Han trivs bra men vill alltid ha huvud väldigt mycket bakåt och titta upp på mig, och då får han inget stöd som håller huvudet. Vet inte exakt hur jag ska knyta. Det kommer väl med tiden!

Leksak

Igår var Christopher iväg på cocktailparty på kvällen och jag hade barnen själv på kvällen för första gången. Jag gjorde det lätt för mig och åkte till mamma en sväng på kvällen. Theodor somnade gott i bilen på väg hem och det vara bara att lyfta över honom till sängen, puh. Milton gillade inte att åka bil hem igår, skrek och ville verkligen komma ur stolen när vi kom  hem, så det var tur att storebror sov som en stock haha!

Nalle puh hade shoppat stora paketet till barnen (sig själv?) som sattes upp igår. Theodor var lite tveksam men provsatte spektaklet och verkade ganska nöjd hah..

En liten pall med hjul på funkar det med! ;)

Barn som sover

Ligger i sängen med mina små pojkar som sover gott båda två. Det är roligt och mysigt när de är vakna, men det är något speciellt med barn som sover lugnt och gott. En kan själv slappna av, bara i lugn och ro njuta av dem och samtidigt känna att en har allt under kontroll. Mina fina fina barn!

Tittar på big brother nu även om jag egentligen bör sova. Ja vi följer både big brother och paradise så vi är uppbokade hela tiden med dessa käcka serier. Och imorgon är det idol, yey! Blir fredagsmys och idoltittande. Vi hoppas på lugna och trötta barn haha...

Tok-Theodor idag när vi besökte Jimmi för lite fika!

Utan mage

Nu ligger jag och ammar Milton och hoppas han somnar gott för natten. Han är lugn men ligger än och spanar hm...

Det här med att inte vara gravid längre är i alla fall skönt. En vänjer sig fort vid att vara sig själv igen, men idag har jag tänkt lite extra på vad som är skönt. Till exempel att inte behöva kissa typ hela tiden. Eller att kunna äta frukost utan att på kväljningar eller spy. Och när jag körde bil tänkte jag att något kändes väldig bra, som att jag fått stolen i perfekt läge eller något. Men så kom jag på att det var magen som var borta och att jag nu var mer smidig bakom ratten helt enkelt. Gött!

Nänä Milton verkar inte helt nöjd. Bäst jag fokuserar på honom nu stackarn.. 

Här sov han gott

Snorigt

Sitter i soffan nu och Milton sover gott på mig. Theodor däremot har blivit snuvig idag och har svårt att somna. Stackars liten.. Och mina händer är alldeles spruckna eftersom jag har tvättat händerna hundra gånger idag typ. Vill ju verkligen undvika att Milton smittas, och tvätta händerna är väl det vi kan göra..

Idag var vi en sväng på Lilla violen och spanade. Jag funderar på att köpa en ny skötväska som passar att hänga i vagnkrokar på handtaget på vagnen. Den jag vill ha fanns som väntat inte kvar i butiken men men. Får fundera och så kanske beställa något, hohoo....

Sen var vi ute lite och lekte i hamnparken och tittade på fontänen. Avancerade aktiviteter har vi sysslat med idag som ni hör!! 

Biltrubbel

Hu. En är ju inte helt van vid att ha två barn än. Allt går bra men jag har alltid svårt för saker som jag inte fått rutiner i än. Jag vill ha full koll och det går ju inte ha än på allt såklart. 

Idag har jag varit på rosenlund hela dagen då syster Sandra och familjen är i stan för att säga hej till Milton. Vi har tagit det lugnt hemma bara och sådäär. Sixten och Theodor har lekt, de är så gulliga. Kramar varandra och klappar på huvudet. Vad kul de ska ha när de växer upp!

Så nu på kvällen efter 20 ska jag åka hem, Theodor är jättetrött och jag packar in vagn och massa grejer i bilen. Milton ammar och sedan stoppar vi in alla barn i bilen. Allt är klart bara att köra. Jepp, då startar inte bilen!!! Suck, batteriet är helt dött. Det var bara att packa in barnen i mammas bil istället. Himla tur att hon har en bilstol också.

Att köra med Milton i bilen är en såndär sak som jag måste vänja mig vid och få koll på. Han är så mini i stolen än och huvudet trillar fram lätt nu när han är så liten. Jag ser honom ju inte heller när han sitter där bak, stressmoment! Och nu när bilstolen skulle sättas i mammas bil var jag ju tvungen att sätta fast den med bältet (har isofix-platta i min bil) och det är ju ovkså ett nytt moment nu med ny stol. 

Nu låter det väl värre än vad det är, jag är överlag mycket lugn. Men ska bli skönt när någon månad har gått och jag har stenkoll på allt och Milton har blivit liiite mer människa! Hehe..

Trötta barn bak i bilen! Tänk att det är mina barn, känner mig fortfarande lite som ett barn själv haha.. Kommer jag någonsin känna mig riktigt vuxen tro?!

Strumpor

Till Milton har vi det mesta men nu när han nästan är två veckor har jag upptäckt en sak vi saknar: strumpor! Vi har strumpor som Theodor hade men det var aldrig några riktigt bra, de flesta är sådär minipyttesmå, och ja han har inte riktigt så små fötter. Relativt stora fötter tror jag han har.

Så jag har hört från flera håll att polarn o pyrets strumpor sitter kvar bra på nyfödingar, så sådana vill jag helst ha nu! 29:- styck kostar de tror jag! Kanske får bli en tur till stan nästa vecka!

Tack och hej nässpray

I nästan nio månader har jag använt nässpray dagligen. En härlig gravidtäppa som kom typ dag ett och har suttit i. Jag undrar hur många nässpraysflaskor som gått åt? En i veckan kanske? Haha sjukt.. 

Med Theodor försvann täppan så fort han hade kommit ut. Men den här graviditeten har jag använt nässpray i större utsträckning så nu har täppan blivit kvar, även om det blev mycket bättre efter förlossningen. Men igår natt bestämde jag mig för att dissa sprayen och börja min avvänjning. Det har gått bra, det har nästan försvunnit nu. Men det har verkligen blivit ett litet beroende, jag känner för att ta nässpray bara för känslans skull liksom. Näsan blir så härligt fri så att säga hehe. Ush, det måste vara jobbigt att ha ett riktigt beroende av något!!

Milton har nu varit vaken hela förmiddagen typ och jag får inget gjort. Christopher och Theodor vilar nu och då är det ett ypperligt tillfälle för mig att plocka undan lite och kanske fixa mat. Får panik på att bara sitta i soffan och glo när det finns massor att göra. Der hade varit så mycket mer effektivt om det var Christopher som ammade.. Hoppas lillebrorsan kan somna här nu!!

Prickar

I och med Theodors allergi och hans ganska känsliga hud så studerar jag ju allt noggrant och vill helst ha ett svar på vad precis alltid beror på. Blir så stressad annars

Igår började Milton bli alldeles röd på underarmarna och lite på benen. Under dagen kom små knottror fram också och det blev lite mer. I morse sedan hade rodnaden lagt sig lite med prickarna syntes tydligare och hade blivit hårdare. Gaash.. Min första tanke var ju att även denna ungen har allergi och nu regerar han på min mjölk. Jag vill verkligen inte joina Theodor i hans kostvanor..

Men jag tror nog det kan bero på värme. Igår natt sov han nästan sex timmar på mig nämligen och när vi vaknade var vi alldeles blöta av svett. Och prickarna har inte spritt sig mer och det är ju precis där han ligger och trycker med armar och ben mot mig. Och nu verkar det bara bli bättre.. Hoppas jag...

Japp nu har jag ältat Miltons första prickar lite, yey!

1 vecka

Idag blir Milton en hel vecka, inte dåligt. Det firade vi in inatt med den här omgångens första mjölkstockning, yey. Självklart passade Milton på att bara sova inatt så jag fick väcka honom tillslut för att få hjälp med att lätta på trycket. Frös så jag skakade också för feber började väl komma. Ush så hemskt! Och så blev sömnen förstörd också... Jaja det la sig ganska snabbt i alla fall, är bara en anings öm!

Vi har även varit på bvc idag. Han hade gått upp bra i vikt och sådär, läget under kontroll. :)

Theodor är så mysig mot sin bror. Pussar och klappar och säger bebi! Fina små barn vi har!

Två barn

Idag har vi haft en väldigt lugn dag. Milton sov bra inatt och jag lyckades liggamma alla gånger. Med Theodor gick det aldrig pga all mjölk som sprutade, han spydde och bröstvårtorna blev ömma. Får se om det kommer gå att liggamma Milton framöver. Två små överskottsspyor har kommit upp idag..

Vi är ju ändå ganska slappa här hemma just nu och det går ut lite över Theodor som inte alltid har jättekul. Så idag kom hans mormor och hämtade honom en sväng på eftermiddagen. Han fick komma iväg lite, komma ut och gunga och ha det lite roligt! Han har ju blivit så stor den senaste veckan. Han var ju min lilla bebis nyss och nu är han plötsligt hur stor och tung som helst. Och vad han pratar! Myspojken!

Ja nu håller Theodor på att sövas och jag sitter och väntar. Jag undrar jag hur det ska bli att vara hemma själv med båda barnen sen. Hur en ska få till det med att passa Theodor, mata och fixa medan jag ska amma Milton och hålla honom nöjd. Ja jag är inte den första att ha två barn så det lär väl gå bra tillslut!!

Buggan har blivit dubbel nu! Saknar korgen att packa i bara! 

Milton på neo

Så, en lugn stund! Theodor sover lite middag och Milton har somnat lite efter att ha fått sitt första bad. Naveln sitter fortfarande fast i en liten liten tråd och luktar hemskt illa. Hoppas den släpper snart!!

Hur som, vad hände med Milton efter att barnmorska gick iväg med honom?

Jo han började få svårt att andas och tydligen kom det massor av personal på en gång för att hjälpa honom. Tur att både jag och Christopher kan hantera såntdär ganska lugnt heh. Jag var ju inte där först men de gav honom syrgas och hjälpte honlm få rent i näsa och så. När jag promenerade in i rummet en stund senare hade han fått fin färg, syresatte sig bra på egen hand och var tydlig med att han ville amma haha. Och det fick han och sen försökte vi även få i honom lite extra på kopp vilket gick sådär!

På grund av detta blev Milton inskriven på neo. Han var uppkopplad med elektroder som mätte hjärtat och sen en liten sak runt foten som mätte syresättning och puls. Men det såg ela tiden bara bra ut som tur va. Han socker var dock lågt så der kollades flera gånger första dygnet och han fick lite tillmatning på kopp. Det låga sockret berodde mest troligt på att der blev så ansträngande för honom när han inte fick tillräckligt med luft!

Jag fick ett rum på förlossningen, och det var bara fördelar hehe. Ett eget rum med tv, granne med maten och nära till neo. Milton behövde heller inte stanna kvar på neo utan jag fick ta med honom med mig hur jag ville. Apparaten kunde jag ta med mig. 

Allt tar ju tid även om allt såg bra ut nästan hela tiden. Två nätter låg vi kvar i kontakt med neo och sedan på onsdagen gjordes läkarundersökning och pku-prov innan Milton blev utskriven. Efter det kunde vi egentligen åka hem men jag valde att flytta upp till bb. Annars hade vi varit tvungen att åka tillbaka dagen efter ändå och det kändes bara krångligt!

Att det blev som det blev berodde troligtvis på att förlossningen gick så pass fort. Milton hann inte riktigt med och vatten blev kvar i lungorna som gjorde att han fick svårt att andas. Men lyckligtvis återhämtade han sig fort!!

Men nu är vi hemma i alla fall! Ett nytt liv att anpassa sig till som tvåbarnsföräldrar!!

Milton har redan fått många pussar av storebror! Bebi som han säger! <3

Förlossningen

Söndag 7/9

Jag är trött på skiten och mamma köper hallonbladsté till mig och levererar den. Jag gillar egentligen inte té men drack en kopp typ varannan timme resten av dagen. Kände inget särskilt utan gick och la mig som vanligt framåt 23-tiden. Natten är lik tidigare nätter. Vaknade ofta för toabesök och sammandragningar, men som sagt, likt tidigare nätter..

Måndag 8/9

Vid 05.30 börjar Theodor böka runt i sängen och kryper halvt sovandes runt. Jag petar på Christopher så han vaknar för jag känner mig obekväm och orkar inte lyfta Theodor. Theodor går upp efter en stund och jag hänger på. Jag är obekväm, det värker lite i ryggen och jag får (som jag förstår nu då) lite värkar. Jag springer in och ut på toaletten då det trycker på endel och jag kan inte sätta mig ner alls mellan och ta det lugnt.

Christopher ska börja jobba vid 07 men jag säger att han får stanna hemma. Antingen är det förlossning på gång eller så mår jag ändå så pass dåligt att jag inte kan ta hand om Theodor. Jag ringer och förbereder mamma på att något kanske är på gång så att hon kan ta Theodor istället för att åka till jobbet. Jag ringer även förlossningen men eftersom jag inte riktigt kan komma med mer info än att "jag är väldigt obekväm nu" så säger hon att jag får komma när jag vill. Kanske att jag kan ta lite frukost och känna efter först. 

Haha jo men visst, frukost. Kan inte sitta still utan går bara runt och tar mig igenom värkar och försöker känna efter och kanske klocka lite. Men efter sådär fem minuter bestämmer vi att det är lika bra att åka in på en gång. Så så får det bli!

Strax innan 08 kommer vi in till förlossningen och kommer till lilla rummet för ctg. Barnmorskan kopplar upp bebisens hjärtljud och går sedan för att leta efter något. Jag tar mig igenom värkar och när barnmorskan kommer tillbaka antar jag att hon ser på mig att det är på gång. Jag tror aldrig hon kopplade upp något mer? Minns inte. Hon undersökte mig och jag var öppen fyra centimeter. Så vi fick komma in till förlossningssalen och jag fick den efterlängtade lustgasen! Woho!

Min barnmorska jag ska ha under förlossningen kommer och säger hej. Jag får på mig sjukhusskjortan och fortsätter ta mig igenom värkar. Lustgasmasken sitter ofta framför ansiktet och jag tycker synd om mig själv. Sen går vattnet, 8.35 närmade bestämt, inte jättejättemycket men ändå tydlig vattenavgång. Vi ringer på personalen som kommer.

Nu minns jag inte exakt vad som händer, men det blir mer och mer intensivt och de rekommenderar mig att ställa mig på knä och luta mig över sängen. Detta ska hjälpa bebisen att komma ner lättare. Så där halvsitter jag och tar värkarna. Det trycker på riktigt ordentligt nu, likt att vara väääldigt bajsnödig haha. Men än säger barnmorskan att jag bara ska andas och inte trycka på så det är bara att stå emot så gott det går. Personalen ger bra hjälp och instruktioner så jag lyckas slappna av bra mellan värkarna. Det var nog bra att jag stod kvar på knä så han fick hjälp länge med att komma neråt. 

Fortfarande ståendes på knä får jag nu börja trycka på. Kanske två eller tre gånger krystar jag när jag står på knä (som jag minns det i alla fall) och sen lägger jag mig på sidan. I en värk där känner jag hur huvudet vandrar ner, mycket underlig känsla. Det liksom hoppade ner ett hack. Jag tror även mer vatten kom ut då. Sen fick jag vända mig om till rygg och vid nästa värk simmar han bara ut och där är han plötsligt. Alldeles gråvit och kladdig men börjar ganska snabbt att gnälla! Han får komma upp till mitt bröst och personalen håller på att torka och fixa och sedan klippa navelsträngen. Ja jag är ingen såndär person som blir alldeles gråtfärdig när jag föder mina egna barn, men jag var ändå mer med den här gången eller så hah.

Moderkakan väntar vi på nu och Milton får börja leta efter bröstet. Barnmorskan känner lite och jag får trycka på, men inget händer. Efter att ha avvaktat en stund får jag något läkemedel som ska hjälpa till. Då känner jag att det börjar värka lite, barnmorskan kommer och jag trycker på. Moderkakan kommer ut och det lättade lite, ytterligare en uppgift klar hehe. Men kvar får en ligga på rygg för det ska sys lite också. Jag får ju bedövning men en känner ju ändå hur tråden dras i huden. Svider till lite ibland, men det går fint. Sen är jag äntligen klar!!

Sen ligger Milton och suger lite och allt verkar lugnt. Han får upp lite fostervatten i näsan och kräks lite. När barnmorskan kommer tillbaka med fika ser hon att Milton är alldeles blå. Hon tar ganska omgående med honom för att rensa munnen och kolla honom, Christopher får följa med. Och där ligger jag en bra stund utan att veta vad som händer. Äter lite macka, dricker lite choklad. Ju fler minuter som går, desto oroligare blir jag ju. Puh!

Fortsättningen med vad som händer med Milton får jag ta i ett annat inlägg. Allt ordnade sig fint till slut i alla fall!

Fina barnet föddes 9.24 den 8 september. Han vägde 3695 gram och var 53cm!

För min del var det en jättebra förlossning! Snabb och intensiv och klarade mig på lustgasen!

Eftervärkar

Alltså dessa eftervärkar. Det är så hemskt. Som en liten miniförlossning vid varje amning. Tack och lov går det över när han är mätt och slutar amma men ändå. Dessa miniförlossningar hade jag gärna sluppit, det räckte med den vanliga. 

Nu har han smaskar klart i alla fall. Ska se om jag kan lägga ner honom lite så jag kan sova lite skönt! Mjölken börja rinna på nu också, hoppas det blir lite lugnare flöde än med Theodor....

Milton!

Igår föddes fina Milton äntligen! I söndag klunkade jag ju hallonbladsté hela eftermiddagen och kvällen så eventuellt fungerade det. Ska skriva om hela förlossning sen, det är så kul att kunna läsa sen. En annan glömmer ju endel med tiden så bäst att passa på när det är färskt!

Här var jag inte bekväm kan jag säga!

Snabbt gick det i alla fall vilket jag tycker var skönt. Milton fick dock lite problem pga det, svårt att andas och lite så. Så vi har varit inlagd på neo men haft ett eget rum på förlossningen där han var fått vara med hela tiden, så det har fungerat fint. Nu verkar allt lyckligtvis se bara bra ut för honom så snart kanske vi får flytta till bb!

Jag mår bra förutom när jag ammar, för då kommer eftervärkarna från helvetet. Ush ush, behöver lustgas då känns det som. Tur att det inte är något ihållande åtminstone!!

Nu sover Milton vilket han har gjort hela dagen verkligen, förutom vid mat. Vi chillar till kl 18 för då ska vi ta hans socker och lite andra prov när han är vaken och innan han äter. Hoppas han kan sova lite inatt ovkså så jag får sova lite. Var dåligt med det förra natten, typiskt!

Hallonbladsté

Mhm mamma var snäll att köpa hallonbladsté till mig idag och leverera. Har druckit två koppar nu, bara köra på och hoppas det händer något haha.. 

Annars har jag bakat chokladsufflé idag. Smeten blev lite lös tror jag, jag vet inte vad jag gjorde för fel. Men de reste sig fint och var ganska goda. En anings lösa i mitten men men. Får göra om snart och hoppas det går bättre då!

Känner mig lite trött i ryggen nu, och det är väl just det, att jag är trött. Går och väntar på att värkarna ska gå igång som blixten från klar himmel. Gogogo!

Min besökarstatistik har ökat med det dubbla den senaste tiden. Ja nu var jag ju inte särskilt många besökare från början men ändå. Undra vad det kan bero på höhö... Återkom om två veckor så har jag förhoppningsvis något kul att komma med! :)

De där två. Han har blivit väldigt bra på att klättra Theodor ;)

2 dagar över

Två dagar över tiden idag. Snälla fina Loppan, hänger du bara med Myran eller har du tid att säga till min unge att komma ut nu? Vi behöver lite positivt här nu!!

Mhmm jag känner inte av några tecken på förlossning. Känner bara att han tar mycket plats i magen och förpestar mitt liv. Heheee positiva jag! Jag smällde i mig ett halvt paket kakor här precis. Kanske kan en sockerkick speeda igång honom lite? Unge...

Och lille Theodor han lever och frodas. Idag var han söt på morgonen. Han vaknar ju omänskligt tidigt och smiter iväg från sängen medan vi ligger kvar. Så idag när jag efter en stund går upp och kikar vad han gör så hittar jag honom i köket. På köksbordet, med handen i brödpåsen och äter. Haha han fixar frukosten själv! Gullen..

Hopp om någon vill leverera hallonbladste, ananas och andra såndär igångsättande saker så är det välkommet! 

Loppan!

Igår fick fina Loppan somna in efter att hon bara har blivit sämre och sämre det senaste. Inte ska en hund gå runt och plågas, men vad hemskt det är när det tar slut. Alla som har haft en hund tycker såklart att den är fantastisk och speciell, men Loppan var verkligen något extra hon, verkligen världens finaste och snällaste på alla sätt. Aldrig kommer vi kunna få en hund som henne igen! Vi kommer sakna henne så himlans mycket!!! <3 p="">

Hon älskade agility!

Snällaste Loppan välkomnade direkt Roxi när hon kom!

haha älskar denna bilden. Truls var modig han!

 

Bf idag

Idag är det 4 september, alltså det beräknade datumet för den här graviditeten. I mina egna beräkningar blev bf iofs den 6e men jag vet inte vad som är mest rätt och det är ju en obetydlig skillnad. Att han inte har kommit ut än är för mig en gåta, vad håller han på med? Många tycker nog det är extra jobbigt att passera det beräknade datumet men det gör nog inte mig så mycket. Det var 37+0 som var det mer stora för mig, sen dess har alla dagar varit lika bittra. Men det är klart, det blir ju inte roligare nu direkt..

De tre senaste dagarna har jag ändå haft det värre, känt lite i ryggen och ja allmänt jobbigt. Så igår frågade jag om mer barnvakt inför idag och då vaknar jag såklart och har en toppendag idag... Jaja, Theodor fick åka till sin farmor ändå, jag orkade köra dit honom. Så får han det nog lite roligare ändå och jag har bland annat sovit i soffan haha..

Hoppas att jag kan vila igång förlossningen nu, det här är verkligen verkligen så tråkigt. Allt är tråkigt. 

Tedde i morse vid 06. Har han smitit upp och hämtar ipaden. Kommer tillbaka med den och säger "padda". Orden börjar trilla ur munnen på honom nu. Och pussla har han blivit väldigt duktig på. Vet precis var bitarna ska vara och vad djuren heter/låter! Min sötnos! Känns jobbigt att lämna ifrån sig honom pga att jag inte orkar med honom. Men det går ju över snart!!!

Utvisas

Igår på idol sökte en 17-årig tjej. Förutom att vilja gå vidare som alla andra hoppades hon även på att det i så fall skulle öka hennes chanser att få stanna i Sverige. När hon fyller 18 ska hon nämligen utvisas, och då har hon bott i Sverige sedan 2011. Jag tror det var Etiopien som hon skulle utvisas till och där hade hon inga släktingar. Alltså det är ju helt orimligt? Vad är det för regler som gör att det går till såhär? Och om nu idol skulle göra läget bättre för henne, vad kul. Men ska ens chanser i idol avgöra om en får stanna i Sverige eller inte?? Kan du sjunga lite så kan du stanna, annars ryker du? Nä denna ständiga orättvisa!

Och ingen unge i sikte. Hade inte ont igårkväll direkt men det är inte lätt att vara bekväm om natten. Känns ungefär som att ha sovit på liggunderlag i en vecka och så försöka hitta en skön position. Och så vaknar jag sådär varje timma och vid 05.30 vaknade Theodor och var ledsen. När han väl slutade vara ledsen så gjorde han dag istället. Meen har varit ganska gnällig tills han fick gå på förmiddagsvila nu vid 10. Mmmmh fantastiskt!

Idag ska faster Emmelie ha lite playdate med Theodor i alla fall så jag har tid för mig själv. Jag ska väl duscha, laga mat och om jag orkar, gå och köpa ost på Hemköp. Jippie! Haha....

Tar det lugnt

Igår nästan framåt kvällen plockade Theodors farmor upp honom och tog med honom hem till sig. Det är så konstigt när jag och Christopher blir ensamma hemma och inte ska göra något särskilt. Men det var skönt med en lite fri kväll och mycket space i sängen under natten. Först vid 8.30 gick vi upp, inte ofta en annan får ligga kvar så pass länge i sängen! 

Nu är Christopher på jobbet och Theodor är fortfarande kvar hos farmor. Det var skönt det för jag fick nyss väldigt ont i ryggen och blev väldigt obekväm ett tag här. Alltså välkomnar all smärta om det leder till ett barn, men detta obehag utan resultat är fruktansvärt. Hittad en skönt position i sängen nu i alla fall med värmekudde i ryggen så nu känns det bättre. Ja vi får se. Ingen mer än mig hoppas på att detta är något men vore väl inte förvånande om jag får gå några dagar till med smärta, bara för att plågas liiiite extra! 

Det känns lite jobbigt att Christopher jobbar kväll denna vecka. Ofta kör det ju igång på kvällen/natten och inte kul att börja få värkar typ när Theodor ska äta kvällsmat och läggas. Ja alltså får jag tydliga värkar ringer jag ju någon men om det är sådär segt och otydligt som med Theodor. Ja, det blir som det blir!

Något sommarbarn blev det inte, utan ett septemberbarn. Ja det blir la bra!

Och den där smärtan bara gick över plötsligt. Hm lurigt. Skönt att inte ha ont, tråkigt att ha noll tecken på förlossning...