Otröstlig

Förkyld kille sover inte bra på natten. Inatt vaknade han vid 01.30 och var otröstlig ett bra tag framöver. Tålamodet förbättras ju en hel del när han inte är riktigt frisk, men en orkar ju inte vad som. Att promenera runt med en 10-kilos klump i famnen som skriker mitt i natten är tungt. Speciellt när jag själv är förkyld och allmänt trött. Huuuaaa!!

Han har sina glada stunder på dagen åtminstone, det är jag tacksam för. Och vagnen är ofta bra att ha till att söva honom. 

Christopher har åkt iväg idag och han har laddat datorn med några nya avsnitt av serier till moi. Lugn dag och hoppas på att sjukdom försvinner illa kvickt!

Förkyld

Inatt vaknade Theodor som vanligt flera gånger. Men från 04.30 och fram till 06 var det bara skrik varvat med amning (i hopp om sömn). Puh! Vid 06.30 ringde min klocka för 07.30 skulle jag på VIP-shopping på h&m. Så nu är jag så himla trött, och förkylning på det..

Theodor är med förkyld och allmänt grinig. Så idag tillåts mycket amning även på dagen. Tänker att det är extra bra att få bröstmjölk om han är lite sjuk och så lugnar det ner honom. Hoppas in mjölken rinner på igen nu bara, orkar inte!!

Idag ska jag försöka julpynta iaf, yey!!!

En till anledning till att Theodor måste fortsätta vara snäll

Alltså jag måste ta upp en till sak som jag tänkt på, mest efter senaste inlägget om att Theodor ska fortsätta vara ett snällt barn. Det ser ju än så länge lite olika ut vad de gäller hur tjejer är mot tjejer och killar mot killar. Lite generaliserande så är väl tjejer mer verbalt elaka mot varandra medan pojkar är mer fysiska.

Christopher var en kille som inte brydde sig om vad andra gjorde, han var stark och behövde inte känna sig hotad av andra.  Han har gjort saker som jag inte ens skulle vilja nämna här för jag tycker det är så elakt. Men men. Till exempel på högstadiet var han fortfarande en stark kille som gjorde som han ville. I klassen fanns killar som var mer den försiktiga och osäkra varianten. Detta utnyttjades av starkare killar som Christopher och de svagare killarna hamnade ofta i utsatta situationer. Suck!

Till exempel. De kör leken/spelet kronan. Minns inte reglerna men Christopher vann alltid och fick skjuta kronan på den svagare killens knogar så att de tillslut blödde. Christopher var utan en skråma. Den svagare killen höll alltid skenet uppe för det var ju en "kul" lek. Tror inte att han egentligen tyckte det. Jag såg till exempel flera gånger att han inte tyckte det var kul, men han sa ju att han tyckte det. Vad skulle han säga? Han ville ju vara en i killgänget och då är det inte bra att visa sig svag. Denna trista matchogrejen bland pojkar, som de tvingas in i.

Det jag tycker är värst är att många av dessa små pojkar är vuxna män idag. Dessa män kan fortfarande sitta och berätta om hur man utsatte sina kompisar för elaka saker och skratta åt det. Det är roliga historier. Mina smilband rör inte mycket på sig kan jag säga! Det var mobbing ju! Tror ni historierna berättas på samma roliga sätt av männen som blev utsatta? Tror inte det. Men hallå, det är väl inte så farligt, för sådana är ju pojkar? 

Nä Theodor ska förbli snäll!

Kan tillägga att Christopher numera är en

väldigt snäll person som aldrig skulle skada någon i onödan, naw! ;) Då han har levt med mig i många år har han även fått

höra flertalet gånger att det han gjorde inte var kul. Inget att skratta åt, aldrig. Jag tror han börjar förstå!

(Uppdatering: alltså Christopher har alltid varit mest en snäll person och gjort många fina saker. Men de mindre bra sakerna han gjorde som barn, tycker jag inte man som vuxen ska skratta åt.)

Såhär ledsen blir en om någon är elak!

Parkeringsplats

Inatt vid fem när jag halvt har somnat ifrån amning så vibrerar min telefon massor, vilket väcker mig. Det var dolt nummer som ringde. Ack ack. Så när dolt nummer ringer igen vid 10-tiden är jag på väg att inte svara, men gör det ändå. Tur var väl det för det var hyresvärden som ringde och berättade att det fanns en garageplats ledig från 1 januari. Jippie!!! Taget. Och bättre blev det för sedan ringde hon upp och sa att vi kunde få den redan 1 december. Gu så skönt! Inga rutor att skrapa i vinter!!!

Annars idag har vi varit på babygrupp.

Jag har även varit ambitiös och gjort egna biffar med sås och potatis till middag. Ok, inte särskilt avancerat men

för min del var det det hehe.

Nu måste jag packa ner barnet i vagnen igen och gå ut med Roxi. 

Det här lyckades Theodor med idag. Blir mest sur på mig själv då jag såg det hända men inte stoppade det. Trodde den var av plast typ så den skulle klara ett fall i golvet. Eeeh så var visst inte fallet..

Min son är och ska förbli snäll

När jag gick i skolan, i lågstadiet, så hade vi utvecklingssamtal. Jag minns det som smidigt, jag var ett barn som skötte mig och var snäll. När jag fick frågan om vad jag tyckte sämst om i skolan (kanske ställdes frågan på annat vis, men whatever!!) så var det rasterna. Haha, lilla barnet tycker så mycket om att gå i skolan så rasterna är det sämsta, vad härligt!! Eller? Nä så var det inte. Rasterna var sämst för jag tyckte att det var obehagligt att vara ute. Ska säga att jag inte minns några detaljer eller så men jag minns att jag inte tyckte om det. Det var killarna som var obehagliga. En vanlig "lek" var att killarna skulle jaga tjejerna. Jag var då (som nu hehe) mindre än alla andra, blyg och försiktig(kanske inte lika mycket nu ;) ). Mina tjejkompisar var min räddning som jag kände kunde skydda mig. Nu är det inte så att jag var utsatt särskilt i någon större utsträckning men jag tycker det är illa nog att jag många raster var rädd när jag var ute? Och det var inget konstigt, så var det ju. Tjejerna skulle väl helst tycka att det var roligt att bli jagade. Jag minns det även som att jag tyckte att lärarna som var ute aldrig såg något och var ouppmärksamma.

Nu sitter jag här med mitt egna lilla barn, en son. Jag ska minsann göra allt jag kan i att lära honom hur man beter sig mot andra, både killar och tjejer. Han har en fördel av att vara pojke och det ska han minsann inte utnyttja på fel sätt, genom att till exempel jaga tjejer på rasterna. Jag läste det hääääär, mådde dåligt och vill börja fostra min pojke genast till en genomgod människa som aldrig skulle göra något liknande. Och skulle jag få reda på att han har gjort något elakt, då blir det ingen rolig mamma att ha och göra med efteråt!

Förlossningsskrik

Lärt runt på lite bloggar och hamnade på ämnet om man är en person som skriker vid barnafödande eller kämpar i det tysta. Innan Theodor föddes tänkte jag definitivt  inte att jag skulle låta särskilt mycket. Att skrika av smärta är inte riktig min grej. Ganska bra på att ta till mig råd som att "fokusera, andas, slappna av" osv. Meen när Theodor föddes lät det nog ganska mycket. Hade dock lustgasmasken som någon slags ljuddämpare hehe. Men det jag hade rätt i är att jag inte skrek av smärta, inte som jag minns det i alla fall. Det handlade ju om att ta i och få ut ungen. Och jag tog i och tog i och tog i, men inget hände tyckte jag. Frustrerande!  Jaja, han kom ju ut i alla fall!

Nu ska vi snart packa in oss i bilen och åka till Tenhult. Först blir det promenad och sen ska vi till Christophers pappa!

Lite för duktig på att städa

Den som besöker oss regelbundet upplever säkert inte att vi är särskilt städsamma av oss. Egentligen tycker jag verkligen om att ha ordning. Jag älskar att kunna sätta mig i soffan och tända ljus efter att ha städat ordentligt. Men det händer inte särskilt ofta tyvärr. Problemt är inte att jag är dålig på att städa, tvärtom. Jag anser mig vara superduktig på att städa. Men jag har lite svårt att göra det halvdant. När jag börjar städa vill jag göra allt, allt allt. Och oftast har jag inte tid och ork att göra ALLT så istället blir det typ inget. Som idag när jag höll på i vardagsrummet. Då fastnade jag vid blomman och hällde ur alla lekakulor, duschade dem och diskade krukan. Imorgon hoppas jag på att kunna fortsätta ge hemmet en rejäl omgång. Det var längesen nu och det vore fint att få det riktigt rent till jul. Och så vill jag börja få till Theodors rum tills dess också! :)

Nu sitter jag och tittar på Postkodmiljonären och väntar på idol. Theodor härjar runt på golvet. Det är mycket mer ledset här hemma nu då han trillar ganska ofta. Men det är väl så när barnen lär sig gå!!! Herregud, snart är han inte bebis mer!

Kloklippning

TIdag skulle jag gå till djuraffären och få Roxis klor klippta. När jag kommer fram står det att affären ska läggas ner och att de hänvisar till Djurmagazinet. Gick dit men då var ingen inne just då som klippte klor. Typiskt.. Får väl gå dit imon eller fredag..

Vid 13 hängde jag med min kusin till öppna förskolan som tillhör Rosenlundshållet. Det var trevligt. Men vad fräscha lokaler för skillnad? I alla fall för mig hehe. På väster, där vi går i vanliga fall, är det nytt och fräscht och mycket fönster. På rosenlund var det gamla trämöbler och mer instängt. Men en öppna förskola får väl inga pengar till att förbättra. Barnen bryr sig ju knappast heller heh..

Klar där så märkte jag att ett bildäck hade för lite luft i sig så jag åkte till rosenlund för att få hjälp. Hade jag vetat det hade jag kunnat ta med kakor som jag bakade igår, men icke, synd det. Roxis behövde få gå ut också så vi fick åka hem fort.

Theodor sov när vi kom hem men vaknade snabbt. Han fick amma och somnade om. Trött som jag var ville jag helst sätta mig i soffan och se serier.

Men diskberget skrek i köket.

Svårt val det där när Theodor sover. Passa på att göra det som måste göras, eller bara ta det lugnt? Har fått höra "passa på att vila när barnet sover, diska ska en göra hela livet". Visst, men disken tar ju inte hand om sig själv direkt.. Jag diskade i alla fall och sen hann jag se lite serie innan Theodor vaknade och var sjukt ledsen ganska länge. Nu står han här och biter mig i benet? Monster...

Theodor idag på promenad. Jag hade glömt hans vantar och det gjorde inget när han fortfarande sov. Men när han vaknade skulle han självklart vifta med sina händer och då blev händerna jättekalla såklart. Kyligt ute idag! Jag fick frysa om mina händer sista biten, allt för barnet!

lite senaste ihop med bilder

Häromdagen bakade jag chokladbiskvier för första gången. Det var ganska lätt, vet vad jag ska göra bättre till en eventuell nästa gång. Tycker själv inte att biskvier är supergott.

Han skrattar nog åt sig själv, så tokig han ser ut med strumporna på det där viset!

Vega och Theodor. 

Pausa med lite musik.

Glee såklart!

Roxi 2 år!

Hurra hurra hurra!! Idag fyller Roxi två år. Tja, egentligen är det väl en uppskattning och ett slumpmässigt datum antar jag, men ändå. Någon dag ska ju vara hennes och det är minsann idag! Hon är verkligen världens snällaste och finaste. Tänk vilken tur vi hade att det blev just Roxi!

Specialmat idag, vi får se om den uppskattas.

Så här ser Roxi ut när en säger "sitt" till henne. Haha, bekväm

Tlött

Idag var jag som sagt iväg på en promenad. Det blev munksjön runt. Jisses vad snabbt en kommer runt när man pratar med någon i jämfört med att gå själv. Men nu är jag helt slut i benen? Är tydligen i väldigt dålig form. Ska väl orka gå runt munksjön utan att det känns som att jag hade sprungit två varv runt? Hehee

Imorgon fyller Roxi år och jag åkte iväg en sväng ikväll för att köpa något. Klockan var efter 18 så djuraffärerna hade stängt. Det blev maxi och jag köpte bara en burk sliskig blötfoder. Jag vågar inte köpa sånadär ben och så som innehåller biprodukter från djur. Tänk så är det gamla skorester med gift i? Nä bättre är hon värd min lilla vovvä!

Idag hade Theodor på sig kläder som jag sydde i årskurs nio!

Pannband

Jag är bitter. Snart ska jag gå ut på promenad med en annan mor och hennes barn. Frid och fröjd förutom att mitt nya, bästa pannband är borta???? Jag kommer frysa om öronen. Och ska jag behöva köpa ett nytt pannband? Sur jag blir! Theodors ena fleecetröja är också borta. Jag börjar kanske bli lite snurrig/slarvig?

Annars är det mycket jag vill få gjort nu. Städa ur hemma, åka till sortergården och slänga ett gäng mattor och annan skit. Jag vill åka till ikea och köpa korgar till Theodors garderob och inspireras till hans rum. Mycket är dock praktiskt när en har Christophers hjälp och han slutar inte förrän 17.30. Buuuhuuu. Det var roligare när han jobbade 50%, fast vi blev mycket "fattigare". Haha..

Lös hund

Idag var vi ut på promenad (jag, Theodor och Roxi) vid Vättern. När vi går där kommer en lös hund springandes en bit bakom oss med matte på cykel efter. Matte skriker stanna men hunden lyssnar inte mycket och tillslut är han vid oss. Jag stannar då för att få koll på var hunden är och han visar tänderna mot Roxi som blir livrädd, slänger sig i kopplet och blir ännu mer rädd för att hon sitter fast. Matten kommer sen ifatt och hunden går åt sidan. Det är en ganska liten lurvig hund så det var inte så dramatiskt, men ändå. Matten ber om ursäkt men säger också att hon håller på att träna och han är sååå duktig. Naaa, inte tillräckligt?

Nu är ju lyckligtvis Roxi en väldigt snäll och försiktig hund, men hon hade ju likaväl kunnat vara aggressiv mot andra hundar och hugga? Speciellt då jag har henne i koppel och går med barnvagn. Sen tycker jag inte det är kul att hon ska behöva bli rädd ute på grund av andra hundar som matte eller husse inte har koll på. Tänk om detta hade varit första veckan Roxi var i Sverige? 

Jag hoppas på att själv kunna gå lös med Roxi sen typ i skogen och lugna ställen där en ändå kan förväntas möta andra människor och hundar. Men först måste jag ju veta att hon verkligen lyssnar  på mig..

Nu i veckan fyller Roxi år!! Vi måste åka och handla ett paket till henne och kanske någon lyxig mat? Så glad att just Roxi kom till oss. Hon är fantastisk!