Det börjar 02.30 då Theodor är vaken. Han står i sin säng och studsar så till slut tar jag mig upp och tar hand om honom. Han varvar skrik och släng med att vara pigg och glad. Vet inte vilket som är värst. Jo, skrik och släng med hela kroppen är värst. Men samtidigt är det så sjukt frustrerande när han sitter helt klarvaken och skrattar, så långt ifrån att sova liksom..
Christopher får ta över en stund och sitter med honom i vardagsrummet. Det blir tyst och jag tror nästan att han har somnat. Men icke. Christopher kommer efter en stund tillbaka och lägger frustrerat ner en vaken kille i sängen. Efter en kort stund får jag ta honom igen...
Mer skrik och jag går upp, sätter Theodor mitt på golvet och går och gör välling. Theodor kommer glatt efter och undrar vad jag gör.... Efter vällingen lugnar han sig och somnar i mitt knä.
Men då hör jag att Roxi börjat tassa runt i lägenheten (hunden som kissat inne de senaste tre nätterna.) Jag försöker lägga ner Theodor men han vaknar. Christopher får ta honom och jag går ut med Roxi.
Roxi blir mycket glad men gör inget. Alltså grrrrrr. Blir tokig på henne, kl 04 går jag ingen långpromenad liksom. Vi går in igen..
Theodor sitter vaken och glad i sin pappas knä. Xi hade tydligen kommit och stört. Alltså ja. Han somnar lyckligtvis ganska snabbt och lugnt hos mig och jag sitter kvar tills han verkligen somnat ordentligt.
Jag går återigen upp för att kolla läget. Roxi har nu både kissat och bajsat på
mattan i barnrummet. Hunden får skämmas lite och springer iväg och gömmer sig. Jag får plocka upp skiten och sätta mig med papper och försöka suga upp så mycket kiss det går. Har vanan inne nu..
Jag skulle behöva ha någon att skrika på och skälla ut. Fritt fram att anlita mig! För även om jag vill göra det mot både Roxi, Xi och Theodor så tjänar det ju ingenting till. De fattar inte och har ju egentligen inte gjort något fel. Puuh
Klockan 05 lägger jag mig i sängen och alla är nöjda förutom jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar