Biltrubbel

Hu. En är ju inte helt van vid att ha två barn än. Allt går bra men jag har alltid svårt för saker som jag inte fått rutiner i än. Jag vill ha full koll och det går ju inte ha än på allt såklart. 

Idag har jag varit på rosenlund hela dagen då syster Sandra och familjen är i stan för att säga hej till Milton. Vi har tagit det lugnt hemma bara och sådäär. Sixten och Theodor har lekt, de är så gulliga. Kramar varandra och klappar på huvudet. Vad kul de ska ha när de växer upp!

Så nu på kvällen efter 20 ska jag åka hem, Theodor är jättetrött och jag packar in vagn och massa grejer i bilen. Milton ammar och sedan stoppar vi in alla barn i bilen. Allt är klart bara att köra. Jepp, då startar inte bilen!!! Suck, batteriet är helt dött. Det var bara att packa in barnen i mammas bil istället. Himla tur att hon har en bilstol också.

Att köra med Milton i bilen är en såndär sak som jag måste vänja mig vid och få koll på. Han är så mini i stolen än och huvudet trillar fram lätt nu när han är så liten. Jag ser honom ju inte heller när han sitter där bak, stressmoment! Och nu när bilstolen skulle sättas i mammas bil var jag ju tvungen att sätta fast den med bältet (har isofix-platta i min bil) och det är ju ovkså ett nytt moment nu med ny stol. 

Nu låter det väl värre än vad det är, jag är överlag mycket lugn. Men ska bli skönt när någon månad har gått och jag har stenkoll på allt och Milton har blivit liiite mer människa! Hehe..

Trötta barn bak i bilen! Tänk att det är mina barn, känner mig fortfarande lite som ett barn själv haha.. Kommer jag någonsin känna mig riktigt vuxen tro?!